lalaaa
Det är minst sagt mycket nytt som händer i detta liv förhållande till det jag har på andra sidan Atlanten. I lördags var det som sagt Mattias födelsedag och det firades först med lunch på Pizza Hut med tillhörande sång från personalen (definitivt inte den bästa sången jag hört) för att sedan åka till en Club ca 30 minuter härifrån och träffa farmor, farfar, Karlas pappa, farbror och kusiner. Här finns det nästan inga public tennisbanor, bowlingbanor eller simhallar utan man måste vara medlem i en Club för att kunna ha tillgång till sådant. Clubbarna är väldigt olika, vissa är mer exklusiva än andra.
Det går inte riktigt att beskriva vad det här livet innebär jämfört mot mitt liv i Sverige. Det är verkligen en helt ny kultur som är rolig att se. Costa Rica är ett väldigt vackert land och de människor jag träffat är väldigt vänliga. Baksidan är ändå att det är ett land som är väldigt kriminellt men hitills har inte jag känt mig hotad i alla fall (peppar, peppar ta i trä). Det gäller att hålla ögonen öppna och vara på sin vakt. Alla, verkligen alla informerar mig om det. Att ta en spontan promenad är inget man gör här, pågrund av säkerhetsrisken och det är ju en stor skillnad ifrån Sverige där vi tar det som en självklarhet att kunna gå på gatorna.
Jag har det bra, även om det ibland känns som att tårarna bränner lite för hårt bakom ögonlocken. Magnus, Karla och barnen är verkligen så fantastiska. Jag har till och med fått ett namn av Mattias - it is - lala. Det lyser upp dagen, jag lovar. Fina stunder som att läsa godnattsaga för Isabella för att sedan ligga brevid henne till hon somnar, ha Mattias liggandes på en efter att han sovit middag och så de oändliga samtalen med Magnus och Karla, det är stunder jag verkligen uppskattar.
Freja
Det går inte riktigt att beskriva vad det här livet innebär jämfört mot mitt liv i Sverige. Det är verkligen en helt ny kultur som är rolig att se. Costa Rica är ett väldigt vackert land och de människor jag träffat är väldigt vänliga. Baksidan är ändå att det är ett land som är väldigt kriminellt men hitills har inte jag känt mig hotad i alla fall (peppar, peppar ta i trä). Det gäller att hålla ögonen öppna och vara på sin vakt. Alla, verkligen alla informerar mig om det. Att ta en spontan promenad är inget man gör här, pågrund av säkerhetsrisken och det är ju en stor skillnad ifrån Sverige där vi tar det som en självklarhet att kunna gå på gatorna.
Jag har det bra, även om det ibland känns som att tårarna bränner lite för hårt bakom ögonlocken. Magnus, Karla och barnen är verkligen så fantastiska. Jag har till och med fått ett namn av Mattias - it is - lala. Det lyser upp dagen, jag lovar. Fina stunder som att läsa godnattsaga för Isabella för att sedan ligga brevid henne till hon somnar, ha Mattias liggandes på en efter att han sovit middag och så de oändliga samtalen med Magnus och Karla, det är stunder jag verkligen uppskattar.
Freja
Kommentarer
Trackback
