noneedtosaygoodbye

Äntligen är jag framme, som jag hade längtat och så var dagen äntligen där.
Nu har jag spenderat en dag med världens sötaste barn, vi har lekt dagen igenom och så har ju nu precis läst godnattsaga för de båda. Jag kan ju inte säga annat än att jag gillar det. Magnus och Karla har tagit väl hand om mig och jag känner mig så välkommen.

Det verkar som att vi ska åka till beachen nästa vecka på måndag och bo i ett hus precis vid stranden, inte mig emot. Lördagen ska spenderas på en cinta (jag hoppas jag skriver rätt nu), som jag fått förklarat för mig att det är ett stort markområde. Enligt Karla så ska det vara det vackraste stället i hela Costa Rica, låter ju lovande.